Flicka eller pojke? / Läbbiga Jag

Leksaker

Kläder

Smycken

Intressen

Skor

Spel

Filmer

Frisyrer

Beteende 

 

Fler saker? Jag har nog glömt massor.

Sådana saker som kan delas upp för att det görs antingen för killar eller tjejjer. Så att det ses på utsidan, på kartongen vad den riktas till för kön. Lika så Känslorna man har känns uppdelat, som att vi måste vara som det anses att en flicka eller pojke skall vara.

Hushållsprodukter, små gjorda för barn. Är ofta rosa, med en glad liten tjej på som ser ut att älska att dammsuga. På bilkartongerna är det två coola killar som leker. Är det konstigt att tjejjen går för leksaken med en flicka på, och killen hellre väljer en leksak med något som hans eget kön representerar? 

Till och med i leksakskatalogerna är det så. Och det illustreras med lekande tjejjer eller killar. Rosa och blå sidor beroende på vad det är för leksaker. Konstigt att ingen kille vill kryssa för en docka till julklapp när det endast är tjejjer på de sidorna? 

Smycken lika så, Tjejjernas smycken är små hjärtan, djur osv. Kanske är det inte lika könsindelat här, då smycken är lite mer personligt, och oftast inte kommer i en förpackning (tänker på Guldfynd och liknande), men går man i leksaksaffärer och hittar smycken, då är det ofta de hänger i en bit rosa kartong, med, som vanligt, en glad tjej på. 

Frisyrer. Småkillar skall ha kort hår, och småtjejjer skall ha långt hår. Annars ser man ingen skillnad på dem?!? Nä, det tror jag inte det minsta på. Det är så det skall vara, helt enkelt. tyvärr. Var ligger problemet i att en person inte kan se, på grund av håret, vad barnet har för kön? Gör det så mycket? Är det kränkande för barnet? Tjejjer skall ha långt hår – det tycker min dotter. ”Skall ha”? Enligt vem? Varför är det så viktigt? Det är så mycket lättare att sköta kort hår. Så mycket smidigare. Och varför kan inte en kille som är runt 4-5 ha långt hår? 

Bråkiga eller omtänksamma? Är det antingen eller som gäller? Tjejjer bråkar aldrig och killar kan aldrig tänka på andra. Tror jag inte det minsta på, och jag tror inte heller att det har att göra med våra gener. Det finns många bråkiga tjejjer, och det finns många killar som aldrig har bråkat, och som är omtänksamma. Jag tror att det har att göra med vilka vi har att göra med, hur mycket vi måste hävda oss i gruppen. Det märker jag själv på mina barn. Sonen kan vara bråkig för att han vill visa att han finns, folk skall se honom, men när han är med en viss person så blir han lika lugn som andra kan vara. Dottern likaså, Hon är inte bråkig i vanliga fall, men hamnar hon i en grupp, där hon inte känner att hon har en riktig plats, kommer bråkandet fram, hon känner att hon inte syns och måste visa sig. Det tror jag gäller många.

 

Har du en pojkvän?

Jag är så sugen på att svara Nej på den frågan när man får den. De förutsätter att jag har det. Eller har i alla fall tidigare. Nu tror jag inte riktigt att de vet vad de skall fråga. Ser inte ut, och beter mig inte som en typisk Cisperson, känner mig inte heller så. 

Under en centimeter hår på skallen, oftast nästan inge smink, inte speciellt kvinnliga kläder, uppför mig inte heller efter vad som kallas kvinnligt. 

Men ändå måste jag svara ja, för det är vad jag har. 

Jag vill svara ”Nej, jag har flera och en av dem är en tjej”,  för att se reaktionen. Funderar på att göra det, bara för att. Men det skulle inte vara sant. Inte det minsta ens. Men jag förstår inte varför man måste direkt fråga vilket kön personen i fråga har. Pojkvän, flickvän? Tänk om man har en partner som ser sig könslös, Eller något annat sådant? Varför måste man redogöra för vad ens partner har för kön?

Snacka om att det är inpräntat, just den frågan. Det är svårt att komma ifrån den, och ingenting som man ändrar i ett nafs. Jag är inte riktigt klar där än, kommer fortfarande på mig själv med att ställa frågan, utan att tänka mig för.

 

 

 

Perfekt

Vad är perfekt? 

Det kan vara hur mycket som helst, och vad som helst! 

Utseende, liv, barn, lägenhet, tekniken man har hemma, vad man kan, en person, kärlek, känslor, livskamrat, jobbet man har, det man tänker bli när man blir stor, och så vidare. 

Men vad som är perfekt i en persons ögon, behöver inte vara det i en annans. 

Det är tur att vi ser saker och ting olika!

Vad är "kvinnligt" och "manligt"? /Läbbiga Jag

Satt och funderade på vad som anses vara kvinnligt och manligt, (om det nu är så att något är det) så här på kvällskvisten. Skallen börjar ge med sig så det är inte helt säkert att jag tänker helt rätt på alla ställen. 

Tabellen är inte i någon ordning, och inte heller för någon speciell ordning och inget som egentligen är rätt

Kvinnligt?	Manligt?
Att visa känslor	Hålla känslor inom sig
Ha bröst	Tycka om bröst
Ha stora bröst	Tycka om stora bröst
Ljus röst	Mörk röst
Tycka om kläder	Inte bry sig allt för mycket om kläder
Gilla smycken	Tycker inte något speciellt om smycken
Rosa kläder	Blåa kläder
Runda former	Kantiga former
Inredning	Teknik
Studera flitigt	Inte direkta plugghästar
Familjen betyder mycket	Vänner kommer i första hand
Tycker om killar	Tycker om tjejjer
Attraheras till killar	Attraheras till tjejjer
Intresseras/tycker om blommor	Dricker mer än kvinnor
Sminkar sig	Får absolut inte sminka sig
Dockor	Bilar
Pärlor och pyssel	Slåss
Snälla	Bråkstakar
Tysta	Skrikiga
Omtänksamma	Kan datorer
Gråta	Blir arga
Kramas	Klappar på ryggen
Romantiska filmer	Thrillers och action
Ordentliga	Slarviga
Blir en hora om hon ligger med för många	Kallas för bock om han ligger med många
Är kvinna	Är man
Långt hår	Kort hår

Det är så lätt att dela upp al
lting. Allt ifrån hushållssysslor till fritidssysslor till arbete! Intressen, färger, former, känslor, kläder, kanske till och med musik och konst?
Vad vi dricker för något och mat kanske även det går att dela upp? Listan kan bli så mycket längre om man bara vill och har lust att göra den! Kan ni komma på något mer som anses vara kvinnligt och manligt, eller något som kanske är varken eller? 

Trist att saker och ting skall ses så, att det antingen är kvinnlig eller manligt, gör man inte som normen tycker, så är det fel och det blir en konstig situation.

Vi/De kvinnor som är självständiga, tycker om thrillers, håller inne våra känslor, tycker om att smygtitta på andra kvinnors bröst, är duktiga på teknik, är intresserad av bilar, och klär sig i löst sittande kläder, går de utan för heteronormen? Är de Lesbiska eller Bisexuella endast på grund av det?

Lika dant en kille, som kanske tycker om att ha det snyggt hemma, välstädat, lyssnar på Westlife, kramar sina vänner, använder sig av lite smink ibland, tycker det är intressant med konst, och är gärna själv lite pysslig, och kan säga till sina polare att han tycker att en annan kille är snygg. Är han Bög, eller Bisexuell endast på grund av de sakerna?

Det blir så lätt klassat efter vad man tycker och tänker, av folk utifrån, som inte kan se ens känslor.

Som heterosexuell eller Bisexuell så måste jag nog säga att jag mer egentligen skulle passa in på den sidan i tabellen som representerar det som anses manligt. Om man då tar upp lite saker som hushållssysslor, Intressen osv. Men fortfarande många saker på den sida som anses vara kvinnlig.

Sonen åkte idag med oss med självmålad ögonskugga i väg till våran kompis. Inte den bästa sminkning jag sett, men han var nöjd och tyckte att han var fin. Såg kanske mer ut som ett blåmärke än ögonskygga…

Till saken. Jag tycker att livet är uppdelat i kvinnliga saker och manliga saker.. Tyvärr. Och dessutom verkar de flesta veta om det.  

Varför är det viktigt att veta vad en person har för kön/könsidentitet?

Kom på mig själv att fundera på om en person var kvinna eller man. 

Sedan tänkte jag ”Vad spelar det för roll?”

För jag kan verkligen inte se hur det kan spela någon som helst roll, någonstans?

Personen kanske var kvinna, kanske man, kanske inte såg sig som något kön alls, eller var en transperson av något slag (Det är inte för att vara nedlåtande eller något som jag använder mig av ordvalet ”transperson av något slag” utan det är för att där finns det många olika begrepp som jag inte kan allt för väl, och vill akta mig för att säga fel)? Inte vet jag. Och inte heller är det upp till mig att bedöma det.

Varför måste vi hela tiden se vad en person har för kön? Om vi pratar om en person man träffar någonstans, man fattar tycke för den, en intressant människa som man kanske har mycket gemensamt med. Men du kan inte avgöra vad personen tillhör för kön. Vad spelar det förr roll. Skulle din relation för den här människan förändras, om du fick veta vad personen har för kön eller könsidentitet? Kanske, kanske inte.. Men jag förstår inte varför det kanske gör det. Varför det är viktigt vad för kön personer omkring oss har.. 

Vill vi veta vad personen har för kön, bara för att vi vill veta hur vi skall behandla dem, och hur vi skall uppfatta det som personen säger och gör? Ungefär som med barn? Att vi bedömer folk olika utefter vad de har för kön och könsidentitet?  

Nä, jag vet inte, det var bara en tanke som slog sig in i huvudet under tiden jag diskade..

Jag kom på att det egentligen inte är så viktig, vilket kön personen i fråga har, det måste väl mer ha att göra med vad vi tycker om dess personlighet? Är inte det viktigare? Visst, det kanske inte är något som man får reda på på en gång, hur ens personlighet är, medan man ofta får reda på könet ganska direkt, eller i alla fall könsidentiteten. Men om man är ute efter en vänskap med någon, då borde det egentligen inte göra någon skillnad. 

Rätta mig gärna om jag väljer fel ord och begrepp, har aldrig sagt att jag är expert, utan det är endast jag som tänker och tycker och har mig..